Nej, jag har inte blivit skogstokig. Jag har inte sprungit två långpass idag. Jag refererar till mitt långpass (underbart pass med E i Skatås, 80 min 16 km) och makens kvällspass. Makens pass var snarare en flykt;) Det blir lätt så när man haft ansvar för fyra barn (1-1-3-3 år gamla). Själv. Förstår att han går ut och springer... fast han egentligen tänkt att inte springa idag.
För att summera veckan; skadeläget är som det är. Fokus nu är att samla km. Förra veckan (första mängdveckan) resulterade i 36 km. Denna vecka summeras till 4 pass, 2 pass styrka (sjukgym) och totalt 42 löpta kilometrar. En mara på en vecka... Marathon är långt, men så ska jag inte springa några sådana heller;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Inte springa marathon!? Klart du ska, du vet bara inte när... ;)
Kör hårt! :D
Precis, alla trillar dit förr eller senare =)
Känner igen det där med flykt, och då har jag "bara" två barn som är helvilda.. :-)
Skicka en kommentar