30 december 2008

Road to hell?

Jag började springa i februari 08. (Smygstartade under hösten 07, N är född i augusti 07)
Första veckan i maj, passerade veckostatistiken för första gången 60 km. Dagen därpå inleddes det skadeuppehåll som berövade mig både Göteborgsvarvet och två månaders träning. Efter att ha micklat med uppläggen under hösten har vi nu beslutat om ett upplägg, som förhoppningsvis ska fungera. 40 km under de inledande 4 veckorna, som blev 54 under vecka 5 och förra veckans träningsmängd blev 70 km, inklusive 11 km i fart.

70 km. 7 mil. För mig är det mycket. Jag har aldrig sprungit så mycket på en vecka i hela mitt liv. Men det är ju lätt att få till träning när man är ledig! Det har för övrigt känts bra också. Båda intervallpassen gick relativt lätt. Om man nu kan säga intervall och lätt i samma mening. De fem tusingarna gick i 3 [58, 55, 54, 58, 59]. Således orkade jag en mer än veckan innan, farten var marginellt högre och vilan kortad till 90 sek. Jag tillhör inte de snabba, jag är snarare seg.

Så igår kom det, bakslaget alltså. Sjuk, lätt feber. 24 timmar senare känner jag mig frisk, dock inte direkt snabb... Om inget halsont uppenbarar sig under natten, så blir det start i Sylvesterloppet i morgon och det vore ju roligt;)

6 kommentarer:

Anna sa...

Riktigt bra jobbat!!! Du är ultracool som fixar så många km.
Lycka till i loppet imorgon. Jag håller tummarna att du ska hålla frisk!

Dunceor sa...

Jag är grymt imponerad av hur mycket distans du har lyckats gå upp i. Det är en fin linje mellan för mycket och inte.

Själv blev det ny förkylning för mig också så inte sprungit för en vecka. Så nu planeras det friskt för nästa år och årssummering kommer snart.

Gott Nytt År på er!

Snorkkis sa...

Håller också tummarna för dagens lopp! Imponerande distanser du kör/ vecka. Jag hoppas också komma upp i det så småningom bara jag blir fri från min envisa skada.

Och gott nytt år!

Lena sa...

Anna, Dunceor, Snorkfröken - disanserna har bara imponerat i nov, dec. Största delen av året har det varit lite träning, pga skadeläget. Och ja, gränsen är hårfin, eller kanske nervfin mellan för mycket och tillräckligt...

Nix sa...

Alltså: är jag tråkig om jag säger att du ökar för snabbt, med tanke på skadehistorien???

Åh vad lätt det är att se grandet i sin nästas öga - men inte bjälken i sitt eget ;)

Bra jobbat - och snygga tusingar. Riktigt, riktigt snygga!

Anonym sa...

Wow, vicka intervaller! I mitt tycke sparng du supersnabbt!
Och så svimmar jag lite över att du kommit så långt sedan febuari förra året - trots skadeuppehåll. Otroligt!
Och året i år - jädrar vicket år det kommer att bli!